whoring for a sandwich


Då vet man
, när fötterna ömmar. huvudet är tungt och håret kliar.
när dagarna har blivit en stor dimma av för lite sömn, odrickbart vatten, smutsiga fötter, för starka drinkar följt av hångel och kärleksförklarande.

Dagarna har olika utseende, olika betydelse och olika namn:

The cherrypopping,
Efter en lång flygresa med med obekväma stolar, och försök till sömn landade vi till sist på Ibiza island! Vi fick väskorna, vi tog taxin och möttes upp av min i underdrift saknade syster exakt som jag minns henne - som en bratzdocka fast stjärntals vackrare. Vi gick, eller släpade fram våra tunga väskor (min väska, 20.1 kilo exakt, fjuuuh!) till Mimmi och Veras lägenhet - tillräckligt stort för dem, tillräckligt stort för oss en vecka framåt och absolut mer än tillräckligt varmt. Ner med väskorna, upp med kläderna, på med smink och heels och taxi till Pacha, en klubb så oförklarligt fabulös att jag knappt ska försöka. Halvnakna dansare, män med piercing i navlen, de fetaste DJsen, kändisar, en nerknarkad omgivning och champange och drinkar. Första kvällen var som första kvällar ska vara: Hi, Mimmis sister, champange? yes please. James Blunt!? ful.. Vi är i VIP! och såklart.. Drama! Klockan sju begav vi oss i varm sommarmorgon, halvfulla hem när några creeps omringar Vicky och Veras modersinstinkt och fylla klickar till. Vera skriker något till dem och när den enligt mig - fucking idiot with a gay pink shirt - vänder sig om och säga fitta tar Vera det närmsta till hand, ett glas och kastar rakt på killens rygg. High five. Over and out. God natt.

The very Swedish House Maffia,
Tyvärr jobbade Mimmi på Amnesia! Amnesia! (jag hör stämman.)  Men jag och the double V drog till Pacha och blev uppbjudna till några ironiskt nog svenska stockholmssnubbars bord där vi fick lots and lots of alkohol. Swedish House Maffia spelade, så sjuuuuuuuuuuuukligt bra och vi stog och fistbumpade. När man hänger med stockholmsstekare har man en tendens att glömma bort ALLA danssteg förutom just att pumpa med handen i luften. Rock n' roll? Erhm.. Jag var tillräckligt full för att vid ett tillfälle få sätta mig i soffan och dricka ett glas juice, men hör och häpna inte för att glömma min smärta i fötterna, så jag fick sitta barfota med is på fötterna tills jag kunde dansa igen.. eller ja om nu fistbumping kan räknas till dans.

The unexcpected drunkness, and arabian dudes.
Dagarna på Ibiza har man för vana att glömma bort och nätterna blir de minnesvärda. Denna kvällen drog vi till ett ställe som jag varken kan uttala, skriva eller minns namnet på. Låt oss säga att det var som min arabiska fest, fast på crack och the real deal. Vi träffade Mimmi och Veras arabiska vänner på en arabisk restaurand/klubb och drack drinkar, champange och dansade klappandes.  Även om den onämnda restaurangklubben var rolig, var nog taxiresan hem bättre. Vi sjöng Mouline Rouge-låtar, taxichauförren fotograferade oss, Vicky trillade och Vera fick skjuts på en cykel av en random kille som nog ville ha mer än bara en cykeltur. What can i say? 'Swedish girls are so much fun.'

Whoring for a sandwich.
En av de dagarna som var minnesvärda var the whoring for a sandwich-day. Vi vaknade lite tidigare än vanligt eftersom vi hade en båt-date med araberna. Vi gick de fem meterna bort till bilen och fick skjuts ytterligare fem meter bort till hamnen. Där gick vi mot två båtar, en stor vit och blå yatch och ett stort brunt piratskepp. Vicky hoppades innerligt på yatchen men till min och Veras lycka blev det piratskeppet (Fick en The Black Pearl-flashback Elo.) Så vi hoppade på och Mimmi sa de ångerfyllda orden "Hoppas det inte bara ska vara vi och Omar?" Bit dig i tungan för fem minuter senare kommer Mimmi och Veras rivaler, jag minns inga namn men de var väll fyra brunhåriga versioner av oss. Så vi satte oss på olika sidor av båten och killarna gick fram och tillbaka till oss och dem, jag vill minnas att de hade roligare med oss.. Jag försökte få så mycket färg som möjligt efter att araberna tvingat på mig solskyddsfaktor 50!! Tack för den brännan? En och en halv timme senare var vi iallafall framme på paradisön Formatera där vi badade, lekte vattenlekar och solade lite till innan vi åkte tillbaka hem.
På kvällen spelade Eric Morillo på Pacha och vi drog dit med araberna och dansade, såg Sienna Miller och Jude fucking Law (hångandes och ihop igen!) grät, bråkade, rökte och körde sedan runt Ibiza i en timme i ett tappert försök att hitta P-Diddys efterfest innan vi gav upp och åkte hem.

The pussywagon to nowhere.
Dagen efter blev vi vänner och gjorde någonting som blandats ihop med resten av dagarna. Min gissning är mat på Centrel Park(?) På kvällen skulle både Mimmi och Vera jobba så jag och Vicky kunde inte komma in på varken Pacha eller Amnesia, men vi köpte rödvin och drack på balkongen, jag fick mitt pussywagon-halsband av Vicky, witch I looooove, sen gick vi till Amnesiabaren och drack varsin Mojito innan vi gick hem och drack lite mer vin.
Klockan sju på morgonen kom Mimmi hem och det ena ledde till det andra. Bråket ledde till att Mimmi och jag satt på cafeét med varsin croissant i handen klockan åtta på morgogen och fick äntligen vara lite ensamma. Vissa bråk slutar bra, helt enkelt.

The birthday.
På "morgonen" väckte Mimmi, Vera och Vicky mig med champange, hallonkaka och presenter sjungandes vi gratulerar. Jag fick ett par örhängen, klistermärken, en nyckelknippa och en kondom (alltihop ifrån PachaStore). Sen gick vi till Central Park igen och åt en massa mat, bråkade lite till, blev vänner och gick runt på Ibiza innan vi avslutade med en glass. På kvällen mötte vi upp araberna på Ushuaia, en strandbar med sängar att sitta i och drinkar att dricka. Hur det nu än gick till så lyckades jag bli så full som planerat denna underbara födelsedag. Mimmi skulle jobba på Amnesia igen, så jag och the double v följde med araberna till deras villa (i underdrift) och fick mer att dricka. Sen åkte Vera till italiens svar på George Clooney och jag, Vicky och Michele drog till Amnesia. Efter en kö med rejects och frukostprat med engelsmän med ett bedrunket försök till brittiska svar från min sida kom vi äntligen in på Amnesia. Där hängde vi med Mimmi och Veras franska vänner, hånglade och drack och såg stolt skrikandes på hur Mimmi dansade på en balkong. Kvällen avslutades med ett eftersfestförsök hos fransmännen, men efter att vi blivit skrikna på av höga franskbrytande psykotiska tjejer kände vi att det var dax att bege oss..

The tog du inte ut cash!?
Mimmi vaknade upp med ett öga rött och en början till en ögoninflammation, men tappert sminkade hon det andra ögot och gjorde en clockwork orange in i det sista. Och sista kvällen blev mer än väntat. Vi gjorde oss fabulösa, och jag gick som en fjortis på kullesten upp för backarna till butiken med de berömda snoppdockorna. Sen tog vi oss ner till en bar där vi stannade mest för att inkastaren var så fruktansvärt knäsvagssnygg, där fick vi äppleliqörsshottar och beställde in vin eller drinkar - i mitt fall fanns där inget eller. 2 shottar blev till fem och drinkar blev till fylla och eftersom vi inte hade kontakter eller pengar denna kväll satsade vi på The Keeper, så vi gick hem till lägenheten där vi släppte av the double v och sen blandade jag och Mimmi rödvin och rosé i en petflaska och begav oss i en välkänd gång utför. Det kändes som vilken KB-kväll som helst fast killarna var snyggare och vädret var varmare.<3 På Keeper träffade Mimmi en kille som fixade in henne och ögat på Pacha medan jag fick en 40minuers lång motorcykel-resa av en svårförstålig snygg rock n' roll -fransman som looooved me!

The last one.
... det krävs bara några ord. Två timmars sömn, stakiga engelskbrytande meningar, 40minuters motorcykel-resa hem och en 20minuters lång walk of shame på Ibizas gator iklädd en neonknallkorallfärgad genomskinlig tunika med svarta underkläder under, kallsvettandes och törstandes efter cola med skorna i handen. Det slår antagligen tomat-walk-of-shamen.. Väl hemma sov vi hela dagen innan vi gjorde det avslutande: Shoppade, fikade, packade och tog en kebabmiddag som avslut. Bortsett från paniken i den 2timmar långa taxikön innan vi äntligen kom fram till flygplatsen för att inse att flyget gick trekvart senare än beräknat var det en bra avslut med förvånansvärt lite tårar, från min sida. haha.



Så Vera och Mimmi och Sill, TACK för en underbar resa med klichéigt nog minnen för livet.
pusspusspusspusspusspusspusspusspusspuss - jag älskar er och
Ibiza, du satte dina spår och snart sätter jag mina på dig
..och resten av världen.






och när kommer nittiotalet tillbaka på rikitgt, PÅ RIKTIGT.

och när alla plötsligt blivit alternativa och att vara ute är inne - blir allt normalt.
och det normala blir alternativt.
och när ett mode precis gått till gränsen och blivit ute måste de som fortfarande bär det en månad försent vara de alternativa - de diff-people.

och när bilder av människor klädda som djur sprids blir strävan efter längtan galenskap.
den dagen ett djur vill bli människa vill jag inte vara. då är livet som jag känner till över.

och jag blir förvirrat normal.

och jag önskar att regnbågen var en färg, tänk så mycket färger det skulle finnas då.


gula onsdagar är oslagbara.

Idag har jag och Vick sökt jobb i Malmöstad, min vän har typ fått jobb på GANT nu, chaisaaa alltså. Men jag är inte förvånad, skulle hon kliva in i min butik skulle jag ge henne en blick och säga 'JA, vad du än vill ha, JA!!' Så grattis Silly. På fredag ska vi ut till vårt saknade och älskade KB!! Thank god it's Friday. Jag skrev inte gud med stort G eftersom jag inte känner storheten i honom/henne/det. Fredag däremot - det finns inget heligare än en rikitgt bra framtidsplanerad fredag!
 Jag och Sill blev bjudna på middag på fredag innan KB av vår nyfunna vän Patrick och vår sedan-länge-tillbaka-bff Larsha, så det blir väl de nya blåa skorna och den nya svarta klänningen på fredag. Jag försöker säga nyaaaaa så mycket som möjligt eftersom jag är löjligt lycklig över mina investeringar, erhm..Eller jofan, de är nog investeringar! 
 
På lördag kommer Elo till Hölle! Det kan hända att vi tar på våra "dancing shoes" och drar med de äldre versionerna av oss ut och ser på Arvingarna - that's right, Arvingarna som sjunger Elouise - sången vi växt upp med dansandes runt vardagsrummet tillsammans med vår schlagersläkt. god bless em'. Lite mycket gud i detta inlägget, men detta är något av en hallelujah dag faktiskt.

Det är bara 11 ynka, förväntansfulla dagar till vi drar till drömön, paradiset, partyplacet numero uno - you know what I'm talking about - Ifuckingbiza!! Jag är den lyckligaste som ska sätta min prägel där, fast antagligen sätter Ibiza sin prägel mer på mig.

Nu ska jag ta på mina "walking shoes" och gå en runda med mamma som insisterade att det skulle bli en kort sådan.

Pusspuss
i födelsedagspresent VILL jag ha en hippiebuss.


Vad är uppe hund?






Klockan äro 23.14 i detta ögonblick och jag sitter äntligen hemma i min soffa och ser galna tecknade gubbar skrika åt varandra. South Park i all ära men finns det inget bättre på teve?
Imorse vaknade jag efter fyra timmars sömn, trängandes i en soffa med en kille med mjuka läppar och ångrade mina sista vindroppar ifrån natten innan. Låt mig börja ifrån början..

I fredags gav jag mig av ifrån Kristianstad city, bakfullare än någonsin efter en kväll med återseende. vin. champange. Billie the vision. biljard. drinkar. shots och för en lång lång tid hem till min vän Sara. Torsdagkväll i Kristianstad var det vi gjorde det till - galet underbart. Dagen därpå återvände jag till mitt en gång i livet hem, nu som en hemlös främling i ett vimmel med människor med röda shorts, ljusblåa skjortor och bakåtslick. Som tur var har vi en vän med ett hem där vi fick bo, en vän med en bil och människor jag saknat. Första dagen var lång men natten gick snabbt. Vi förfestade länge med vänner, vänner till vänner och blyga främlingar - och självklart var denna kväll en vodka natt -( ett uttryck myntat av min älskade syster en höstkväll i båstad) Hur som helst drack vi oss redo, gick den långa vägen till Oliver och drack lite mer och gick sedan en ännu längre väg mot B och klubben som ändrat namn oräknerliga gånger - Klubb Underbar, TinTin, CC..
Väl inne stod vår vän Theodor som DJ medan jag dansade till Walk this way runt stripstången, precis som det ska vara. På vägen hem förklarade Louise hela The human centipede för mig och när filmen var slut badade vi i havet då jag, Evelyn och Lollo på förfesten spottat i våra händer och slagit vad om att vi skulle bada på natten. Jag ville inte ge Eva och Louise 100 kr så jag gick motvilligt ut i det långlånglånggrunda havet.

Dagen efter åt vi självklart på McDonalds efter oändliga svordommar och u-svängar. Duuuuuude..
Vid åtta började vi återigen förfesta och när vi var mer än redo tog jag och Louise en runda i hamnen, determend att hooka den största båten - vi hamnade på en visserligen fin båt, tyvärr ägdes den av två dryga, gamla snubbar och efter varsin öl ljög vi ihop en cigaretthistoria och sprang odiskret därifrån. Halvägs borta inser jag att min mobil är borta, att den antagligen finns på den jävla båten och att vi blir tvugna att gå tillbaka.. Livrädd ser jag på medan Louise smyger in i båten, tar mobilen och springer precis som vi hör orden "hallå!?". Efter en runda med påstöttanden av fel människor med fel människor beger vi oss hemåt, men på stigen möter vi Evelyn, Oliver, Jens och en annan snubbe med ett namn jag inte minns. Louise och den onamngivna killen börjar cykla i förväg och när Louise ska vända huvudet om för att prata med oss krockar hon med någon engelsktalande, skrattande kille och Louise får en viplash på sin viplash. Duuuuuude..
Vi går och lämnar cykeln hos min bruuuusch Felix och drar sedan ner till lägerelden där folk parvis går hem till klockan är sex på morgonen och de återstående är jag och Jens, (iklädda varsitt par av mina solbrillor och därför ovetande att det blivit ljust ute)en snäll stockholmssnubbe och en idiot som dödat 300 kaniner för att de sprider pest i världen. Duuuuuuuude..

Idag är idag, dagen efter och en tredagarsfylla har satt sina spår. Men Vickys och mina föräldrar är på Agusa och dricker vin och bondar, så jag mår bra :) Imorgon är det måndag och livet känns ganska rätt just nu.

neverday

Det är en dag då man vaknar och känner att man inte lever, man känner att man borde gå och lägga sig igen. Hultsfred är inställt, Elin ringde igårkväll och gav mig nyheten - men jag fattar fortfarande ingenting. Jag har gjort upp små högar med festivalkläder, bränt festivalskivor och skrivit upp alla band vi skulle se. The Ark, The Hives, Hoffmaestro, Empire of the sun.. Krunegård..

Jag är speechless, inte på ett bra sätt. Det känns som att jag blivit dumpad, fast inte så att jag vill se på en dålig film och äta glass.. som att jag vill stirra in i en vägg och dricka all världens sprit. Jag har aldrig varit mer besviken.

Men Elin och jag ska åka runt till alla semesteröar runt skärgården i Göteborg istället med ett tält, musik, kläder och massor med alkohol. The next best thing is the next best thing.

Och du stod här.

Jag är rädd för att räkna mina pengar, jag har inte råd med mitt liv.
Idag köpte jag ett par skor och en faktiskt mycket välbehövd tjocktröja, den var brun och vaniljvit och fick mig att vilja leva på 70talet - så jag var bara tvuuungen att ha den. Nu har jag det, men nu har jag inga pengar.

Jag är hemkommen ifrån hålornas håla Dalstorp, där är det tyst hela dagarana också. Liksom på nätterna. Mina föräldrar och deras fyra kompisar firade midsommar där, i ett mysigt hus som brukade vara en skola. Jag firade midsommar hos min följeslagare och krigspartner Elin, vi åkte mycket spårvagn. Fram och tillbaka och tillbaka och fram igen, men spårvagnar har aldrig gjort mig något. Dem får mig att känna mig som att Håkan sitter några platser framför mig, iallafall i <3
På spårvagnen träffade jag och Elin och sen jag, Elin och Linnea Dan eller Jan, either way så borde han hetat Tomas för han var Toooo much. Han tjatade om att han ville pippa en tjej som hette Ullrika, sen sa han att Linnea hade tjockeben och när jag försökte säga emot förstod han inte mig. 1. Vem fan vill ha sex med en tjej som heter Ullrika? 2. Linnea har långa slanka ben och 3. Försök förstå mig!

Iallafall så gick spårvagnen till Slottsparken, där vi träffade några killar i 10 minuter innan de skulle vidare på en fest dit vi inte var bjudna, (Jag fick iallafall en mixed drink på burk innan dem gick så who's the looser? De äldre killarna som gick vidare är i detta scenariot förlorarna.) Vi träffade några andra killar, där fanns t.o.m en DJ som endast spelade house och som såg frågande på mig då jag bad honom spela Gaga eller Kate Perry feat Snoop Dog. hans kompis skrattade och jag gav två killar varsin center och önskade dem en glad midsommar. Det hade dem. Och det hade vi också.

Och om bara nio dagar sitter jag och Elo på ett tåg mot Hultsfred. <3

HAPPY MIDSOMMAR!

HAPPY MIDSOMMAR!

superbad



Shut up and put your money where your mouth is.

Jag luktar solkräm om benen, har min nya solhatt på huvudet och väntar på att Vicky ska komma med bilen.
Vi har en picknikdate i solskenet, och jag inser nu att jag skriver som att idag är en dikt. Well maybe it is,... dam dam dam (som i Hajen som Eva skulle säga.)

Imorgon är det midsommar - då ska jag ta med mig masäck och min freestyle och bege mig mot Sveriges andra största stad, staden där alla heter Glenn, Håkans hemstad och hemstaden till oändliga lockhåriga popkillar med hattar. Att åka tåg i tre timmar för att komma till denna fabulösa stad gör mig inte så mycket, sålänge man har jordgubbar, cocacola, partyskivor och en awesome baguette.
Det bästa med Göteborg är att man inte behöver bestämma vart man ska eller vad man ska göra, cause the City does the work for ya.

I slutet av augusti ska jag och Vicky åka till de äldre versionerna av oss, - IBIZA!
Mimmi och Vera that is, just nu levande på Ibiza - broke but happy eftersom snygga killar bjuder dem på livet.
Jag och Vicky försöker spara alla våra pengar och boka de billigaste biljetterna, Vera och Mimmi försöker allt vad de kan för att stanna på Ibiza - broke and happy som skrivet.

På söndag ska jag och Vicky på en bowlingdate med två Lumpenkillar - ooooh yeah! 
Happy midsommar!


Loveletters long gone.

När jag kollar igenom bilder blir dem på oss ihop färre för varje vecka som går – för varje dag du är borta. Och i en mapp döpt till Family Shit är där allt annat än vad namnet säger, där är minnen om oss – lyckliga tider. Och på ett vingligt tåg tänker jag på dig, och i huvudet går tankar, saker du sagt -, ”vi borde lära känna varandras kompisar för att slippa vara ifrån varandra” – saker som verkar så självklara nu, saker jag glömmer bort när du finns hemma, när du är några meter ifrån mig och spelar pop på min keyboard som jag så bittert älskar. Jag kopplar alla låtar till dig, alla toner och all text verkar vara skriven om dig.

Och det känns dumt att tänka att du kanske glömmer bort mig i ett annat land där nya saker och minnen skapas, när jag  är kvar hemma och tänker på dig konstant. Och hur mycket roligare allt skulle vara om du bara ville komma hem – i hemlighet önskar jag att studenten skulle vara imorgon för att du skulle vara hos mig, att flygen till Ibiza slutade gå så du inte behövde åka tillbaka eller att jag hade pengar att åka med dig.  Och pinsamt som det är gömmer jag mina tårar på tåget – ingen skulle förstå.

-My brother went to Stockholm, and It went crazy. I thought I could make it all by myself.-

‘It suddenly hit me that I miss you so much, and you’re too far away from me. I never told you how much I love you and everybody need a brother like you, so goodnight dear brother goodnight sweet brother and take my hand if you dream about witches, goodnight. Goodnight sweetheart, goodnight.’


The City

Ikväll ska vi ut, med rosa läppar och låga skor ska vi ut.
På en hemmafest till vår bästa kompis kompis, med högstadietöntiga killar och yngre tjejer. Men jag har alltid gillar töntar och yngre tjejer har alltid gillat mig. Mimmi också, what can I say? We're easy to liiiike!

Snart ska vår familj, just nu betsående av 4 stycken <3 äta en trerättersmiddag och dricka vin. vuxenpoäng och kärlekspoäng :)

Bye bye birdie!

El studento

Rösten börjar komma tillbaka och kroppen blir tröttare ju mer jag sover, - studentveckan, studenten och studentfesten är förbi. När man spenderar varje dag i soffan och kollar The Hills skulle folk utifrån se en som arbteslös och halvt patetisk, jag ser det som en dvala. Jag vilar upp mig innan det riktiga livet ska börja.. och det är sjukt att tänka att man kan göra precis vad man vill nu, inga betyg eller lärare och inga stolpskott till människor man tvingas stå ut med för att dem av någon anledning valde samma linje som en.
Linjerna är slut och det ända jag vill göra är dance in the dark.

Det kändes som att jag inte sovit en ända minut när jag vaknade, men jag har aldrig varit lyckligt tröttare. En timme efter smink, skor, smycken och hår halvsprang vi till Sara och Louise - sena som vanligt. Jag kan inte fatta att det var vår champangefrukost och att den är över. Att vi är tillräckligt gamla för att ha vita hattar med våra namn på och dricker champange på morgonen, Mimmi hade rätt. Hon tyckte att det bästa med studenten var då man gick till bussen och mötte upp alla andra studenter som skrek och sjöng, det var galet underbart.
Vi åt brunch, gav en present till våra mentor och blev dissade av textilarna - precis som det ska vara, som det alltid varit. En från varje klass nästan höll tal och alla grät, Olof också. Vi sjöng genom tårar och skrek oss hesa, folk fick bästa elev och- bästa vänpriser, även fast jag hade velat ha ett rockstjärnepris så är jag lyckligast i världen och jag tror jag kan vänta några år.

På kvällen grät folk lite till, jag drack vin med mina bästa vänner och min brownie till syrra och allting var ganska perfekt. Jag undvek att dricka lite i en halvtimme för att inte bli för full - pause for shockreaction!!
Jag var perfekt full, perfekt glad och väldigt kärleksfull. Alla var kära i varandra och jag har aldrig pussat och kramat så mycket människor. Jag fick t.o.m folk att spotta i sina händer, jag i min och sen tog vi i hand på att vi ska träffas igen, det ska vi.

Barndomsvänner, familjekompisar, bästa vänner och vänner, släktingar och mytomaner, alla var där. Min studentfest var den bästa någonsin, mina presenter var galna och Fuck me I'm famous för jag är nu rik som fan och på mitt bord står 9 champangeflaskor - folk känner mig kanske för väl? Mimmi och jag sjöng Det gör ont i
DJsnubbens mickrofon och dansade till schlager hela natten. Morfar höll tal, mamma och pappa höll tal och pappa grät som den Sevenson han är. Vi åt thaimat och drack vin och öl och när festen började ta slut stal Mimmi i panik upp en bag in Box till sitt rum och hällde upp i skålar och burkar som hon hittade på sitt rum, vi tog med oss våra kompisar och gjorde vårt bästa för att hålla fetsen vid liv. Vilket vi gjorde, i några minuter..

Allting känns inte över, inte sålänge Mimmi håller sig hemma. Men nu när hon fått tillbaka sin borttappade väska måste hon åka tillbaka till Ibiza igen, men med alla mina krafter och pengar ska jag och Silly åka dit och försöka stanna tills ambassaden slänger ut oss. Eller så försvinner Mimmis väska magiskt bort och kan inte åka.
It's worth a shot..


Call my name.

För att saker är annorlunda nu - för det mesta till det bättre.
Silly är hemma och idag ska jag på bal - i feel like a rock n' roll princess.

don't call my name


I will love you

Det är avklarat - jag är en gift kvinna.
Och till rösten av Ted Gärdestad har det aldrig kännts bättre.

New York

Och det gör ont att du lever, men mer ont att jag står still alldeles ensam. Livet i småbyar går inte så värst fort, till tonerna av Abbas Our last summer saknar jag dig. Och tänker på att deras sista sommar kommer vara vår första tillsamans, snart. Om man bara drömmer älskar man undermedvetet - jag behöver inte drömma för att älska dig, eller sakna.

I ett kök med två vänner i en soffa mittemot blir det lättare att tänka bort, men i mitt huvud finns ord, bilder och tankar som är omöjliga att tränga undan. New York's so much colder than I thought and I miss you. 'chicken mcnuggets meal sex bitar och två cheeseburgare', in a church!? New York minute, Holiday in the sun.. milkshakes, "du får fråga mamma och pappa om vin, jag vågar inte" - KB, efterfest, Simple life, jag kan ta hand om henne ikväll.. mumla inte! är du fortfarande arg? I'm starstruck, jag vill liksom skriva pop, New York.

och jag tänkte att det kanske var okej att min blogg är deppig, sålänge det är dig det handlar om.
för det är alltid dig det handlar om.



I miss the way the corner of your mouth looks when you smile
I miss the way that only you can hold me through the night
I dedicate my songs to you then I miss you even more..


.blågröna dagar - som svanprinsessan.



Den där listan jag gjorde - en kall dag i vintras, då allting kändes omöjligt - för att ha någonting att se framemot, sakerna som står där har en efter en börjat stryckas över. För dem är genomförda, inte alltid med stolthet, men över. Valborg i Lund, studentresa i Costa Brava - (som sagt inte alltid genomförd med stolthet), Modevisning, Sunds bal, studentfester med olika teman..
Dem roligaste sakerna är dock ännu kvar, imorgon fyller Evelyn Eva Ericsson 19 hela år och det är Toga-tema-studentfest på Madison. På söndag ska jag och min fästmö som sitter framför mig med ett snett leende på läpparna gifta oss, hon ler för att hon läser min blogg, en blogg om vad vi aldrig kommer att bli - tack som fan för det.

Sen är det balen på Norrviken.
och dagarna efter.. tar vi, MU0710.. tre år senare Studenten!

Jag minns min syster stå där, jag minns folk springa omkring med visselpipor och vita hattar, fulla och ledsamt glada. jag minns hur långt borta det kändes och hur glad jag var för det. men nu, tre år senare känns det skönt, lyckligt ledsamt underbart. Studenten - ett ord har aldrig haft en större innebörd.


annie, här är ditt liv.

Att bli vuxen är att minska och slutligen sluta helt med mina favoritsysselsättningar, read it and weep my friends;
- Supa sig minneslöst full, ha en galen utekväll och hoppas på det bästa. Att bli äldre innebär fler stilsamma middagar och mindre partyn.
- Prata högt och med random peops är okej om man är ung och snygg, men blir direkt patetiskt när en gammal mamma ska berätta sin lifes story för en främmande människa på bussen.
- 18åriga tjejer som skaffar barn ser folk på som white trash, eller också är dem med i en sjuk sekt eller en kvarleva ifrån 50talet. Men från det att du fyllt 22 år ökar förväntningarna på dig att stadga dig och skaffa barn.
- Män eller misstag, call it what you want to) är underbara att göra när man är ung och singel, mindre underbart är det då 45åringar går på 20ställen för att ragga killar. Cougers i all ära men det finns en viss gräns för alla som inte heter Samantha Jones.
-Gamla människor som hänger på festivaler är antingen alkoholister eller så har det senilat sin väg dit.
-Ditt hår blir grått - överalllt, du kan inte äta skitmat 2 dagar i veckan om du inte strävar i att ställa upp i big fat loser, din stil måste bli diskretare, liksom ditt beteende. Du har inget val när det kommer till att gilla barn - alla vuxna kvinnor ääääälskar barn och strävar efter att få 7 stycken, MINST! Du ska kunna laga mat, betala räkningar, köra bil, jobba, tvinga barne  att göra läxor fast du själv inte hade motivation till att plugga u skolan. Du måste också ljuga och säga att man faktiskt kan ha nytta av roten ur och namn på atta Europas huvudstäder i framtiden.

Vilken bullshit..
Funderar på att göra alla fel som finns som en strävan till att ändra framtiden.
Skaffa barn nu, gå på alla möjliga festivaler och 18+ ställen i galna blommiga kläder tillsammans med mina hemskolade barn som endast fått lära sig livserfarenhet. Good plan.

twice



Goodbye all the people calling us sluts and hoes,
baby can't you see? I just wanto be broes.
Yesterday we tricked some guys we were famous,
baby this trip, this trip has been so shameless.
This trips this trip has been the best ever,
in costa we've been everything but clever.


Bye Bye Costa, bye bye Costa

Brevid mig.

Vi har haft ett ogenomtänkt prov, den sista tiden i skolan och på ett sätt den sista tiden i vårt unga liv är en väldigt onödig tid om man tänker på skolgången - vi lär oss inte särsklit mycket, lärarna fyller ut tiden genom att kolla på filmer och diskutera ämnen som är självklara.  Tänker man på livet utanför är det den bästa tiden, den viktigaste tiden - kaffepauser och roadtrips, studentfester och resor till spanien för att festa bort det vi ändå inte lärt oss de senaste 3 åren. Man har gjort allting, sett allting.. upplevt allt.
Och kvar återstår förändrade människor, för det mesta till det bästa.
På sina vänner märker man knappt skillnad förutom att någon växt två centimeter och att folk bytt hårfärg tre-fyra gånger, men ser man sig omkring i matsalen märker man att folk blivit vuxna, - ser man gamla bilder märks det. T.o.m mina föräldrar har blivit äldre, det märks på helgerna och det märks i sätt och utseende.
Mest synd om dem är det som är kvar i sin 16åriga version - det var en underbar ålder med massor av första gånger. Jag skulle inte göra om något, men jag skulle inte gå tillbaka. Så välkommen 18.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0