anniesaventyr

Klockan äro 23.14 i detta ögonblick och jag sitter äntligen hemma i min soffa och ser galna tecknade gubbar skrika åt varandra. South Park i all ära men finns det inget bättre på teve?
Imorse vaknade jag efter fyra timmars sömn, trängandes i en soffa med en kille med mjuka läppar och ångrade mina sista vindroppar ifrån natten innan. Låt mig börja ifrån början..

I fredags gav jag mig av ifrån Kristianstad city, bakfullare än någonsin efter en kväll med återseende. vin. champange. Billie the vision. biljard. drinkar. shots och för en lång lång tid hem till min vän Sara. Torsdagkväll i Kristianstad var det vi gjorde det till - galet underbart. Dagen därpå återvände jag till mitt en gång i livet hem, nu som en hemlös främling i ett vimmel med människor med röda shorts, ljusblåa skjortor och bakåtslick. Som tur var har vi en vän med ett hem där vi fick bo, en vän med en bil och människor jag saknat. Första dagen var lång men natten gick snabbt. Vi förfestade länge med vänner, vänner till vänner och blyga främlingar - och självklart var denna kväll en vodka natt -( ett uttryck myntat av min älskade syster en höstkväll i båstad) Hur som helst drack vi oss redo, gick den långa vägen till Oliver och drack lite mer och gick sedan en ännu längre väg mot B och klubben som ändrat namn oräknerliga gånger - Klubb Underbar, TinTin, CC..
Väl inne stod vår vän Theodor som DJ medan jag dansade till Walk this way runt stripstången, precis som det ska vara. På vägen hem förklarade Louise hela The human centipede för mig och när filmen var slut badade vi i havet då jag, Evelyn och Lollo på förfesten spottat i våra händer och slagit vad om att vi skulle bada på natten. Jag ville inte ge Eva och Louise 100 kr så jag gick motvilligt ut i det långlånglånggrunda havet.

Dagen efter åt vi självklart på McDonalds efter oändliga svordommar och u-svängar. Duuuuuude..
Vid åtta började vi återigen förfesta och när vi var mer än redo tog jag och Louise en runda i hamnen, determend att hooka den största båten - vi hamnade på en visserligen fin båt, tyvärr ägdes den av två dryga, gamla snubbar och efter varsin öl ljög vi ihop en cigaretthistoria och sprang odiskret därifrån. Halvägs borta inser jag att min mobil är borta, att den antagligen finns på den jävla båten och att vi blir tvugna att gå tillbaka.. Livrädd ser jag på medan Louise smyger in i båten, tar mobilen och springer precis som vi hör orden "hallå!?". Efter en runda med påstöttanden av fel människor med fel människor beger vi oss hemåt, men på stigen möter vi Evelyn, Oliver, Jens och en annan snubbe med ett namn jag inte minns. Louise och den onamngivna killen börjar cykla i förväg och när Louise ska vända huvudet om för att prata med oss krockar hon med någon engelsktalande, skrattande kille och Louise får en viplash på sin viplash. Duuuuuude..
Vi går och lämnar cykeln hos min bruuuusch Felix och drar sedan ner till lägerelden där folk parvis går hem till klockan är sex på morgonen och de återstående är jag och Jens, (iklädda varsitt par av mina solbrillor och därför ovetande att det blivit ljust ute)en snäll stockholmssnubbe och en idiot som dödat 300 kaniner för att de sprider pest i världen. Duuuuuuuude..

Idag är idag, dagen efter och en tredagarsfylla har satt sina spår. Men Vickys och mina föräldrar är på Agusa och dricker vin och bondar, så jag mår bra :) Imorgon är det måndag och livet känns ganska rätt just nu.