Oooohnsdag

Idag är en bra dag, herregud jag känner mig som en deprimerad, psykotisk patient som bes skriva en dagbok om hur hon mår. Lite Girl interrupted känsla, men Winonna Ryder är ju psykotiskt snygg så why not?
Jag har precis målat naglarna lila, och ska snart gå och duscha. - Sen ska jag göra mig casually "not trying at all"-snygg, för vid sju ska jag in till Malmö och äta middag med Vicks. Hon pratade om ett sallad och paj-ställe på Lilla Torg och jag är väldigt exalterad. Det blir inte mer Sex and the City än så.
Eftersom hon varit sjuk har vi inte setts på allt för länge, så vi har lot's of cathcing up to do, plus att jag får se den nya frillan, för Vickan här äntligen klippt page - very lawyer, very sexy.
Jag fick alltså ersätta min sjuka Bf med mina pojkvänner i helgen, inte som i lågstadiet när man hade flera pojkvänner samtidigt, utan mina manliga vänner. Vi bongade öl, sen cyklade vi till en fest med yngre människor, haha. Jag trodde direkt att jag inte skulle känna en ända människa, men det första som händer är att en främmande tjej bara: "Annie!?" Då har den här tjejen tydligen precis börjat på Apelryd och känner igen mig från bilder, och vår slutmusikal. Och hon säger att folk sagt till henne att hon liknar mig och är som mig - sjukt kul.

Sen drog vi iallafall till KB där vi hånglade, dansade och drack öl - vilket ledde till att jag hade en sjuk fyllehicka den sista timmen. Och hade tydligen vid ett tillfälle bet Albin ställa mig på huvud och ge mig vatten, erhm. Haha.
Men jag var absolut inte den ända, för John satt och nojade hela vägen på bussen att de inte skulle släppa in honom för att han var så full, sen började han bråka med några yngre tjejer som raggade på honom. Hur nu det kom sig.. Henke, följde inte ens med utan stannade på hemmafesten för att han sett en tjej som var söt, en tjej som i sin tur hade pojkvän. haha. Men det var iallafall en sjukt rolig kväll!

Nu ska jag se på när Jade åker ut ur Top Model, finally.
That girls wicked.


Starstruck

They'll tell us were stupid and outcast and ugly.
And we'll blindly believe them.
Then years will pass til' they hear us on the radio.

And they'll be sorry and we'll be famous.


Seven days a week

Jag sitter med fyra ljus runtomkring mig, i skräddarställning i soffan, men har väldigt svårt att känna någon inre frid, eller bohemiskt lugn just nu. Det kan bero på att jag alltid haft en väldigt skeptisk inställning till hela högre väsen-grejen, eller att det är väldigt svårt att känna frid när ett program om skönhetstävlingar för 7-åringar är på TV i bakgrunden.

Det har blivit höst i Sverige och det är lika kallt inomhus som utomhus. Och fast jag tänder ljus på mitt rum och har strumpor och morgonskor på mig fryser jag. Jag funderar på att hämta vantar också och ta på mig?
Fan, min blodcirkulation suger.. T.o.m Idol suger i år.
Just nu ber hela kyrkan om att Madison, den 7-åriga tjejen med rosa och blåglittriga lösnaglar och solarium-bränna, som ska ställa upp i skönhetstävlingen ska vinna. T.o.m jag som inte är kristen kan tycka att det är slöseri med böner.

Jag inser själv att detta är ett väldigt cyniskt inlägg. Men jag känner mig ganska cynisk idag.
Tisdagar är nog en cynisk dag, och hands down den sämsta dagen på veckan. Here's why:

Onsdagar är lill-lördag och mitten på veckan.
Torsdag är dagen innan helgen, då man kan se fram emot party.
Fredag, lördag och söndag är det helg och party.
Måndag är början på en ny vecka och en bra TV-dag.
Tisdag.. dagen som blev över. Då man dessutom tvingas äta fisk.

Ironsikt nog är mamma och jag hemma själva idag och eftersom pappa inte gillar fisk passar vi idag på att äta hör och häpna fiskgratäng! - Men i mitt huvud har jag har en lista som får mig att inte göra en Kurt Cobain här och nu:

Den lyder:
- Mimmi
- Italien
- Mimmi och jag (och Vera) i Italien.
+ the rockstar dream. 


Never get forgotten



Always remember.

Jag behöver en ny hårfärg.

Det är konstigt,
Jag sitter hellre uppe hela natten och ser på reklam, om och om. Fram tills ögonen ger upp. Tills fåglarna vaknar. Och kvittrar. När ett program börjar byter jag kanal.
För hellre gör jag det än går och lägger mig för att sen vakna imorgon. Imorgon, som är likadan som idag.
Jag har släppt taget, för det är svårt att tro på ödet när det står stilla.


peter pan

Igår var ännu en jag-har-dödat-makrillar fylla. Jag och Vicky drack vin. Drog till babel, dansade, bråkade, blev vänner och tog tuggar av nyfunna vänners kebaber, innan vi tog bussen hem.
Idag vaknade jag med huvudvärk, torka i munnen och överdrivet röda ögon. Och jag börjar mer och mer förstå folks tankar om att jag knarkar. Men I stick to what I know - wine, lots and lots of wine.

Ikväll är Elin på date. På Irland. På en teater.
-Hon påstår att Irland kommer att göra henne till en pojkvänstyp, men jag tror mer att det är ett syndrom från abstinensen från Sverige. Och från mig. För är det något jag är bra på, är det att vara en bra singelvän. Få folk fulla och uppraggade är jag bra på!

Men jag hoppas daten gick bra Elo! Eller går bra om den nu fortfarande varar...
Om den gjorde det: Every happiness too you both och lova mig att jag blir gudmor till era etniskt vackra barn.
Om den inte gjorde det: Han är en idiot som ändå inte förtjänade dig.
Och om daten var halvbra: Han var säkert bara nervös, och första daten är alltid lite konstig. När ni lär känna varandra blir allt mycket bättre!

När vi hörs så får du berätta allt om hur det var. Och jag tänker svara med en av ovanstående meningar. Förhoppninsvis a)!

Godnatt världen.
Förhoppningsvis vaknar jag som Peter Pan imorgon.


So you had a bad day

Nu är jag äntligen hemma efter en lång, jävla cykeltur från Vellinge till Höllviken. Vägen till Vanningen, dit jag skulle för att vara duktig och simma, tog mig 25 minuter. Vägen hem, då den jävla vinden hade vänt vilket tog mig däremot och därför 50 fucking minuter att komma hem. Jag kunde cykla i 2 minuter, sen fick jag hoppa av och gå i fem minuter, och när man tänkte Yes! Finally en nerförsbacke! så kom man knappast neråt. Nej utan man stod basiclly stilla!  mycket blåste det! Så med detta vill jag säga, jag hatar att bo nära havet eftersom det alltid blåser här, mer eller mindre. Jag hatar att vara omringad av åkrar, för där finns inget lä what so ever! Och jag hatar hösten i Sverige med vårat jävla växelväder.

So that's what you get for trying to be healthy.
Thanks a lot what's your face.


say cheese

Idag började jag min hardcore träning! (Jag älskar hur man kan säga det första dagen, då man bestämt något och nästan, nästan tro på det ) - Jag ska cykla den långa vägen bort till Vanningen i Vellinge varje dag, sen simma minst en och en halv timme! Och inte nog med det! Jag ska INTE äta någon skit what so ever. Im gonna be a skinny, fit italian gogo-dancer!!

Och om allt misslyckas kan jag ju alltid göra som Elin när hon känner sig ful, kolla på biggest looser! - That'll shot your confidence through the sky!

Nu ska jag ha en sista måltid med mamma och pappa - kebabpizza <3


across the universe, around the world.

Nu skypar jag med Elin - från Irland.
Med posten fick jag ett neonhalsband idag från Lotta - skickat från London.
Inatt smsade min syster mig - från Ibiza.

Ser ni ett mönster!? Här sitter man ensam hemma i Sverige medan folk runt omkring reser all världens väg och passar barn, dansar eller helt enkelt äter choklad på ett hostel i Dublin. Det längsta jag har kommit på min resa i livet är min trip till Göteborg i veckan. Men man får väl glädja sig med att det var en bra trip och som planerat ett underbart avslut,.
På onsdag förmiddag begav jag mig av mot GothamCity, och tre långa tågtimmar senare mötte en om möjligt ännu vitare Elo, än vad hon brukar vara, mig på stationen. Vi gick direkt och köpte godis och satte oss i parken. Helt plötsligt kommer the man. the myth. the hippie, also knowned as Elins hippiepojkvän Bo gående på bron. Så honom hängde vi lite med tills det var bio-tajm!! Vi såg I rymden finns inga känslor med tjejen från ICA-reklamen och den yngsta brodern Skarskård, Bill. Och jag blir så förundrad hur pappa Skarskård och de tre sönerna Skarsgård kan vara sååååå bra skådespelare alla tre! Först kommer Hundtricket med Alexander och man känner bara; OMG, vilken rolig kille. Sen får man se hans yngre bror Gustav i Ondskan och sen Patrik 1,5 - så jävla grym. Och nu, bara för några dagar sen får jag höra att killen i Rymden finns inga känslor är deras ännu yngre bror Bill freaking Skarsgård. -  A star on the rising, totally.
Efter bion mötte vi iallafall upp hippie-Bo och hans hippiekompis Per-Magnus, a slighter older fellow.. som vi sedan tog en liten barrunda med runt Gbg! Very nice!?
Torsdag var en lite omtumlande dag, jag kan säga såhär. Thanks God for familjespel och HejaBjörn-boxen. Vi åt middag hos Elins pappa med Axel, Elsa, pappa polis och en väldigt gravid Tina, som trots förhinder lagade en aaaasgod pastagratäng - Yum!

Och på fredagen var det äntligen dax för Elins Good Riddance-party - the big final! Och även om vi började i väldigt väldigt god tid med att möblera om vardagsrummet och blåsa ballonger så hann folk komma innan vi hade fått igång musik, eller hunnit äta. Men i Herris är alla som en familj så vi satte oss kring köksbordet och drack vin och rostade lite mackor med ost på! Sen kom det lite fler folk, och vi drack lite mer vin + mojito ur en box! En kreation som tydligen endast finns på Finlandsfärjan - där Louise råkade befinna sig. Det kanske ändå ligger någonting i att ha travelling friends..? Kvällen slutade dock lite tidigare för mig och Lollo, av helt olika anledningar. En av oss drack alldeles för mycket och en drack inte tillräckligt, - men jag säger inte vem som gjorde vad.
Det var iallafall en väldigt rolig kväll, de timmarna som den varade.

På lördagen hade vi en typical kusinträff med Haxbenders, med schlagermusik och dancing all night long. Förutom en liten detalj, Mimmi var inte med. MEN, snaaaaart kommer du hem. Och det känns konstig, för nu när datumet är bestämt och flygbiljetten beställd går tiden ännu långsammare än förut. Om jag någonsin skulle bygga en tidsmaskin skulle jag bara skruva fram den 25 dagar. Tills du kommer hem.


" Leaving on a jet-plane, don't know when I'll be back again "

Klockan äro 00.49, vilket betyder att jag borde ha packat min resväska till imorgon för längesen, då jag ger mig av till spårvagnarnas stad, staden där ingen känner sorg.
Yes people, I'm talking about our beloved city of Göteborg!

Som vi alla vet ska Elin Elo Penny Lane Samantha Tabacko my best friend Backenfal snart lämna Sverige för att flytta till hennes drömmars land, -Irland. Och jag som i vanliga fall skulle vara den första att uppmuntra vem som helst att lämna landet befinner mig i ett dilemma - självklart vill jag att hon ska åka och göra det hon drömt om, dricka äkta whisky och ligga med många irländska män, men när det gäller en människa man spenderar 2 timmar i telefon med varje dag är det svårt att vara glad. Men det känns ungefär som när Carrie kommer hem till Big och alla hans saker är nerpackade i boxar och han ska lämna New York för att åka till Napa, California. Förutom att Elin uppgraderar sig och flyttar till en storstad, från lilla Herris. And honey, you always were big-city-girl.
Men i avsnittet där Big ska flytta bestämmer Carrie att han måste lämna New York på rätt sätt, do it up right. Och det är precis vad vi ska göra. Imorgon beger jag mig av till Elin där vi ska spendera hennes sista dagar i Sverige tillsammans. Vi ska äta ute, gå på bio, träffa och säga hejdå till hennes pappa, Tina och barnen. Och på fredag är det le grande finale, en avskedsfest med alla sortens människor - bästa vänner, vänner, familj, bekanta, arbetskompisar och förhoppningsvis okända snygga killar som råkar dyka upp och kanske hångla med oss litegrann.



På söndagen lämnar du och åker mot ett nytt kapitel.
Och även om Göteborg inte kommer stå stilla medan du är iväg, väntar den på sig. Och när du väljer att återvända finns den kvar. Liksom jag. Och staden kommer inte vara densamma förens du är tillbaka i den, med flygande hår och höga klackar. För ett Göteborg utan dig Elo, är inget Göteborg.

The yesterday

Någonstans i de bättre områdena av Malmöstad skulle Herr Johan och Pamela Andersson (no joke, hon hette seriöst Pamela freakin' Andersson) ha en liten lunchtillställning. Redan när jag fick reda på att de hyrt in catering, en städerska, + barnflicka till deras 10åriga dotter!? för en lunchtillställning förstod jag att vi skulle ha att göra med the creme de la creme of the south.
De var inte som Svenska Hollywood fruar, men de var close enough. När vi kom verkade som vilket svenssonpar som helst, men så fort deras gäster kom var det kindpussar, dåliga överklasskämt och champange - inget mousseradevin utan riktig champange som de importerat en pall (ca 80 lådor) av från Frankrike. Oh yes, Herr Andersson berättade historien för oss.  Jag antar att jag var distraherad av klasskillnaden för vid ett tillfälle sköt jag champangekorken rakt upp på näsan, som tur var gästerna för upptagna med sitt eget för att märka mig. Självklart kan man vara rik och hyra in catering, jag skulle ju lätt göra det om jag var rik och hade överklassvänner - skillnaden är om man får de fattigare att känna sig fattiga. Och jag kände mig verkligen underklass bland män med rosa skjortor och deras fruar med Louis Vuittonskärp och matchande väska.
Vid ett tillfälle skulle jag fråga Pamela Andersson vart kaffeasachetter var, så jag böjer mig ner vid deras bord och frågar försiktigt Pamela? Då vänder hon sig inte ens om, utan sträcker sin färdigätna tallrik över ryggen till mig, utan att säga ett ord. Att känna sig fattig är en fruktansvärd känsla,-så när jag kom hem ringde jag människor på mig egen nivå. Also known as John, Victor och Andy - vi spelade Risk, i vilket jag totallt spöade Victor as! och drack billig öl. Underbart!

Inatt drömde jag att vi kom hem från en utekväll klockan fyra på morgonen, väldigt bakfull och väldigt sliten. Jag skulle precis följa Vicky ut genom dörren när den öppnas och du kommer hem, complete suprise. Vi stannade uppe hela morgonen och kollade på film och snackade. Fan vad jag saknar dig.


och jag glömmer bort mig själv i drömmar.

Jag vill skriva en bok. Jag vill skriva en bra låt. Jag vill vara med i en bra film. En konstig film. Jag vill att någon ska göra en film om mig, en konstig film. Jag vill ha en bil som man kan sitta tre där framme. Jag vill bo i min bil. Jag vill leva i kliché´och jobba som servitris på dagarna och försöka bli något på nätterna. Jag vill bo i New York. Jag vill vara kär. Jag vill att någon ska kyssa mig, inte så långsamt romantiskt som i filmer. Impulsivt och aggressivt. Jag vill ha glugg mellan tänderna. Jag vill gråta. Jag vill se en bra film. Jag vill att inte behöva oroa mig att den jag älskar älskar mig lika mycket. Jag vill bli sårad så att mamma kan köpa Ben and Jerrys till mig. Jag vill spola tillbaka tiden. Jag vill förändra mitt liv. Jag vill dricka en mojito. Jag vill börja simma. Jag vill flytta härifrån. Jag vill att du skriver klart boken om oss. Jag vill att folk ska sluta skratta eller ironisera när jag säger vad jag vill. Jag vill bli vegetarian. Jag vill göra intryck på världen. Jag vill bo i en lägenhet. Jag vill ha en katt. Jag vill ge presenter till alla mina bästa vänner. Jag vill ha en mexicansk fest. Jag vill att folk jag kysser ska höra av sig. Jag vill inte bry mig. Jag vill träffa en terapeut och fråga vad de tycker är fel på mig. Jag vill veta vad en människa jag inte känner tycker om mig. Jag vill leva på 60talet. Jag vill baka. Jag vill ha en ny höstgarderob. Jag vill slå någon. Jag vill stå på en scen. Jag vill fira nyår. Jag vill att någon ska kyssa mig på tolvslaget. Jag vill ha en röd poncho. Jag vill att någon ska skeda mig. Jag vill bli full. Jag vill känna mig speciell.Jag vill aldrig känna mig nöjd.


Generation x











Sleepless nights and old lovestorys.

Mamma ligger halvsovande i soffan, på andra sidan vardagsrummet sitter jag i pappas bananer-i-pyamas skjorta som jag fick igår. Han var en meter från papperskorgen och tänkte slänga den! Men som min kära syster har lärt mig så slänger vi ingenting. Och för mig som är arbetslös, erhm mellan jobb menar jag, och därmed inte har råd att köpa nya kläder så måste jag ta vara på the family asess!

Jag var i Malmö idag och sökte jobb, eller jag sökte två jobb sen gick jag mest runt och ögonshoppade - kände att jag var värd det. Kände också att jag var värd ett nytt svamp-bob block att samla tankarna i eftersom mitt nuvarande snart är slut. I tell you this, har man inget att göra kan man alltid skriva om sin misserabla vardag. Funkar för mig, doin it right now as a matter a fact - as we speak.

Msnar lite med min gamla superman, han skulle tydligen gå och ta ett piller. Jag undrar vad för typ av piller. Jag hoppas lycko. Jag undrar vad som hände om folk som redan var superlyckliga tog ett sånt piller? Överskottsenergi? Eller så kanske det får motsat effekt och man blir deppo? Då kanske man kan ta två piller så blir man först ledsen. Sen glad, pms på burk. Vilken idé! Då hade ens pojkvän kunnat ta det och se hur det kändes. Om man nu hade en pojkvän. Det ändå jag har är en superman på andra sidan Skåne, men det är inte så dåligt det heller.




You got your passion you got your pride
But don't you know that only fools are satisfied?


RSS 2.0