gråt inte över stulna pulkor, fastän dem är från 80talet.
(SIESTA 2007)
Trötta fötter, röda ögon, slitet hår, illaluktande tröja.
ungefär såhär känner jag och varje gång säger man dem dära typiska orden 'aldrig mera', men let's be honest.
Jag skulle kunna ha 1000 sådana hära dagar till om det betydde att dagen innan blev lyckad - och det var den.
Igår var bra, jag åkte ett tåg själv och för att känna att jag förtjänade att få det att snurra i min skalle senare på kvällen så tog jag fram religionsböckerna en stund och fick veta en del om judendom, muy bien att study på el train. typ.
sen gick jag den jävliga vägen hem till mitt nersläckta hus och gjorde mig lite mat och sminkade och tog på mig lite stulna kläder. sen gick jag återigen en jävlig väg genom snö och skit upp mot ett hus.
jag hann knappt komma innanför dörrarna innan jag fick min första kalla öl, och eftersom jag inte är blondinbella eller kensa eller någon känd bloggare så får jag skriva att jag dricker alkohol fastän jag bara är sjutton år i staden, för jag skiter i om jag är en bra förebild. så att..
ja, det blev många öl, lite kortlekar, och mitt i alltihopa fick man också sig en ducsh. Aldrig fy och skam, sen fick jag vila mig en stund och sen tjatade alex upp mig igen och vi åt chokladsås och äggulor i glas för att visa att vi är manliga?
jag fattar inte vad det dära testosteronet gör med män, som by teh way är miljoner gånger coolare utan äcklig vitgula hängandes från munnen,
jag och emil fick också en mysig godnattsaga om alex verkliga liv fast med tjurar som huvudroller.. klockan sju somnade vi. klockan nio, efter TVÅ timmars sömn väcks vi av en ondskefull grannfru som anklagar oss för att ha snott hennes pulkar och dem skulle faktiskt ta ut barnen idag och åka pulka och dem får vi faktiskt fixa fram och smäll i dörren och skoja min doja att hon var arg!
lukas första ide´ var att vi skulle döda henne för att det tydligen var ända sättet att bli av med henne, men jag körde mer på att anmäla henne till grannfejden..
men det blev ju bra till sist då alex efter lång betänketid kom på att han åkt pulka till boman och att dem antagligen stog där, så lucky henne att vi inte han varken anmäla eller döda henne först, som min syrra säger.
hata inte, delta.
Jag vet inte riktigt vad hon menar med det men det är ganska kul att höra på när hon säger det,
ey, nu snackar jag babylon så peace out.
jag ska väcka mina fötter, dricka vatten ducsha håret och byta tröja,
late. (dt är det nya later!)
Dem vita snörena has turned grey.
En gång i tiden, för en lång lång tid var det här mitt liv, när jag var sexton år, brunhårig och gick i ettan på apelryd.
Fina små armband, nycklar som man ständigt slarvade bort, min tillfälliga blåa mobil som Vicky och jag målade med nagelack en gång i Polen. Och det viktigaste, mina blå skor som är så slitna att mina föräldrar skäms för mig när jag har dem. Fast jag kommer ALDRIG slänga dem.
jag köpte dem en sommardag, då var dem i blått jeanstygg och hade vita rena skosnören.
med tiden blev skosnörena skitiga och jag tog ut dem och har förlagt dem någonstans jag inte vet var..
sen gick det hål i sulorna och på sidorna för jag har små knölar på fötterna så skorna formas efter mina missbildade fötter, en dag i skolan när jag inte hittade något vettigt att göra tog jag fram en penna och började ritta regnbågar och skriva texter på mina skor. och nu. nu ligger dem dära skorna i en låda, på en just nu stängd skola i båstad.
och dem väntar på att jag ska plocka fram dem. men det gör jag bara vid speciella tillfällen numera, tillexempel när jag såg håkan på siesta hade jag dem på mina skitiga fötter. och när jag känner mig extra lycklig en vacker sommardag, när jag känner mig extra poppig eller rockig i själen.
så tar jag fram dem dära skorna som har förändrats så sedan dendära sommardagen då dem var i blått jeanstygg och hade rena skosnören,
och om du ser mig i dem dära blåa skorna som numera nästan är gråa så får du gärna tänka 'usch, vilka slitna skor, att hennes föräldrar inte har slängt dem åt henne.. men hon är iallafall en lyckligt rockig poppare'
damn I wish I was a leasbian.
fucking
a sweetheart but with punk rock manners.
jag sitter och blåser bubblor och lyssnar på så hög musik att jag knappt hör mina egna tankar.
det är så skönt att slippa höra vad jag tänker,
i o för sej så hör jag inte heller om det kommer en inbrottstjuv och tar vår fina randiga duk, eller något av mer värde som vår fina svarta stol som pappa säger är värd mycket.,
jag är hemma själv för min mamma och syster är och solar på solariet eftersom det är för kallt för att sola ute.
och för att dem vill vara snygga och bruna. jag är inte typen som solar solarium, jag har fått för mig att det inte är min grej. jag tycker att det är snyggt att vara blek, men det är kanske inte så snyggt om man är blond.. vad vet jag?
jag kanske spränger våra högtalare snart, vad säger jag då? förlåt?
jag pratar med den vännen som jag har haft längst, larsha min farsha :) han och jag har varit kompisar sen vi var sju år. Så egentligen har vi ju 10års jubeleum nu, det är ganska coolt.
När vi var små, kanske gick i tvåan-trean brukade vi säga att Larre var som Tsatziki för han har bruna ögon och är lite halvmulat :) Hans pappa kom dock från göteborg men vi brukade hitta på att det var Spanien han kom ifrån.
Min vän Larre och jag var också ihop någon gång där i mellanstadiet, fan vad skönt det var att bara vara ihop. Att fråga chans på en lapp och sen var allt avklarat. Inget jobbigt på g-stadie, inga jobbiga samtal om att "nu är vi ihop hehe" (pinsam stämning), inget snack om hur långt man hade gått, ingen tvång om sex eller avundsjuka.
I den bemärkelsen var det fan bättre förr, jag hatar nutid.
Jag längtar alltid framåt, saknar vad som varit eller längtar tillbaka.
inte en ända gång längtar jag till något som är just nu, för det är ju nutid. och vad är det för speciellt med den?
nu tänker jag igen. fan.
det kvittar tydligen hur högt jag spelar anna.
.And she would never had to know what it's like when your heart breaks.
.I'm real sorry Anna you never got to be cause your daddy moved on and he left me.
Could have supported us when we retired, bought us a cottage near the countryside.,
all my friends
That's how it starts.. nanana.. lyssnar på LCD Soundsystem.
Så frickin bra, konstiga och poprockiga och bra.
Jag vill vara bra, konstigt poprockigt bra.
fast jag tror att jag är lite konstig iallafall. eller så försöker jag vara det för jag tycker om konstiga människor. till en viss grad, det finns ju dem dära roliga-freakade-konstiga och sen finns det dem osammanhängande-helt-utan-anledning-konstiga människorna som man önskar man kunde förstå sig på.
Marit Bergman är sådär bra-konstig, och hon gör bra musik. Därför lyssnar jag på hennes musik, just nu No party.
För jag känner att det passar in i dt jag känner. Jag har ingen fest att gå på och inga vänner i den här lilla staden ellr byn som vi kallar Höllviken. Jo, jag har vänner, men dem har också vänner. Vänner som jag inte känner. Vänner som har fester dit dem är bjudna men inte jag. För jag känner inte mina vänners vänner.
Jag är lite tragisk idag. men det finns en fest jag kan gå på. på fredag.
Jag hade velat gå, för där finns roliga och konstiga människor. Människor som jag trivs med.
Men då får jag ta på mig, packa, åka ett tåg och gå dit själv. För jag har ingen vän att gå dit med. Mina vänner är ju där. På den festen. på fredag.
På lördag kommer Mimmis high status mancandy, jag hade velat träffa denna där men jag kan inte tåga framochtillbaka fredag-lördag-söndag. Det skulle räknas som onödigt slösande av pengar. Pengar som jag inte har.
Forget regret or life is yours to miss. Så borde man ju tänka, fast det gör inte mitt huvud. Jag ångrar och tänker och blir galen av min egen hjärna så jag bara vill sitta på mitt rum och förlora mig i tv och deras problem, men till sist får jag ont i rumpan och måste göra andra saker. Saker som jag inte vill. Som att gå till både kvinnohälsan och ta en spruta och gå till tandläkaren och höra en irriterande person berätta för mig hur jag ska sköta mina tänder? Fuck you, det är mitt liv och mina tänder och när jag blir känd och rik så kan jag bara bleka dem. Vem är smartast då?
Antagligen fortfarande den dära kärringen på tandvården eftersom hon skötte sina tänder från början.
och jag kommer antagligen aldrig bli känd. jag kommer ha gula tänder, ett ointressant jobb, en medelsnygg man och två katter eftersom jag insåg att barn kanske ändå var min grej när det var försent och fortfarande inte ha vänner eller en fest att gå på.
A monkey needs to dance
Exakt för en timme sen nu var jag hos tandläkaren. Jag har aldrig haft några håll innan så blev lite bummed att jag officiellt idag hade mitt första i nedermunnen på vänster sida.. frickin bitchtandvårdare snackade under halva tiden om att hon skulle till kyrkan på onsdag blabla och att förr i tiden var det mer samhörighet blabla och att nu är sammhörigheten teve och nej jag säger inte att jag är inte bättre men blablabla!!
Jag känner bara för att: 'Bara btw så var jag svinfull i fredags så att..', samma sak som att jag känner för att dricka en massa läsk nu när jag är hemma från tandläkaren, fuck em' all.
Efter tandläkaren så kom pappa på den briljanta iden att vi skulle gå in på Höllviken Outlet och fråga om de söker jobb, vilket vi gjorde och jag ska skicka mitt cv så får vi se, hålla tummarna vet jag inte om jag ska göra för jag vet inte ens om jag vill ha jobbet.
För här är en tanke som jag faktiskt har gett mýcket fundering på och jag tror starkt att att inte göra någonting är min grej.
Att bara ligga i en säng, att inte packa upp min väska från helgen, att inte ta ner gamla tallrikar med mat på, att skita i att städa och allt det där som ens föräldrar inte vill att man ska göra - jag tror fan att det är min grej!
Och inget ska stoppa mig från att göra my thang!
Min helg har varit jävligt kul.
På fredagen kom Christian till Jessica och Lotta till mig, vi gjorde oss i ordning och gav begav oss sen hem till Joel and company. Vi förfestade och drack vatten, gick på toa, spelade högre eller lägre insåg jag att jag antagligen är synsk.
Till sist kom även jag, lotta, joel och jesper iväg och vid tolv var vi på maddan pigga och glada.
Festmetoden anordnade och dett var fett ös, jag och lotta kom in gratis. Rätta kontakter? haha.
Vi hade fett kul, träffade massa balla people men när några laholmare kallade lotta en idiotsak blev jag aggressiv och började mucka lite. När jag frågade varför dem sa så var deras ända svar: fuck you fuck you..
Väldigt bra arrgument! Men lotta drog mig därifrån och sen vände hon sig om till dem och körde en björn gustavsson 'Buhu, var det allt du kunde säga eller?' sen gick vi därifrån. Fucing klockrent.
Efterfesten var väll inget för mig, och när lotta vid sju gick och la sig, vaknade jag och kände väll att det var dags att gå hem. Så det gjorde jag, full som ett ägg och blundandes hela vägen eftersom jag hade legat så hårt på mitt öga så jag inte kunde öppna det,
Lördagen var en enda lång bakfylla, men vid åtta var vi igång igen och förfestade :) Sen åkte vi till Hovbacka till Hannas 18års fest, körde ölspelet, dansade som satan, drack lite mer, pratade med roliga människor, tävlade om vem som sett flest kända band och dansade lite mer. Kvällen slutade lite tidigare och jag, Conrad och Emil åkte med Filip hem till Conrad där han stolt visade upp sina Backstreet Boys plancher.
Sen fick vi gå hem och lämna nycklarna till lotta och sen cyklade vi hem, fast man tycker att jag borde vara imun emot att ramas på cyklar på fyllan.. some people never learn.
Jafyfan vilken jävla helg, önskar att den inte tagit slut. Men får väll ta tag i mitt liv och gå ut här i Malmö eller något.
Men nu ska jag göra det jag är bäst på, my thang. ingenting!
party like a rockstar
En hoppande vitamin och bula i huvudet.
Jag har en vitamin hoppande runt i mitt hus, en syster som gått upp och tagit vägen "gud-vet-var". Jag gillar inte detdära uttrycket., tänk så tror man inte på gud? då tror jag ju inte heller att han hela tiden vet vart alla är? fast någon vet ju var alla är hela tiden med dagens helvetes teknik, idag är en dag som jag kanske inte uppskattar teknik fast jag sitter och skriver på en av tekinkens under, datorn. Bambam!
Av en underbar anledning, eller jag vet inte anledningen direkt men vi hade iallafall studiedag i fredags så jag fick chansen att åka hem redan torsdagkväll med en sliten pappa brevid mig.Så det blev en långhelg :)
Efter en halvtimme hemma kom mina två bff:s Larsha och Vicky och vi kollade på filmer och töntade oss med datorer (dem är ändå ganska avändbara och bra) Vicky sov över och dagen efter gjorde vi inget vettigt alls, kollade vänner och bakade muffins med krossat pärlsocker eftersom det vanliga sockert var slut. Man tager vad man haver - så fick man använde av det uttrycket i sitt liv också.
Vid åtta begav jag mig till Vicky igen där vi gjorde oss snygga, correction snyggare, blandade drinkar för att känna oss snyggare och vid halv tio tog vi bussen mot en okänd människas förfest som bestod av kortspel och en anning för mycket alkohol. Men man ska inte klaga för de finns dem som inte har någon alkohol alls, am I right? ehem..
Sen gick vi mot Crown i en ny identitet och laddade somfan :) Vi kom in VIP, för att skryta (inte för att det var min förtjänst någonstans men ibland har man flyt, rätta kontakter typ kompisars rätta kontaters kompisar) Det är lite som att skryta attens kusins mammas arbetskamrats farmors ex mans brors syssling känner Anders Lundin eller någon annan B-kändis.
Väl därinne gjorde vi väl inte så mycket, dramatiken kom senare när två vänner med karatefylla skulle ta bussen hem, samma buss som vi tagit i 10 år men det blev inte riktigt som planerat.
Vi lyckades dock somna och vaknade på fel plats vid fel tid, i Falsterbo!
Som tur var hade vi en sjysst busschauförr som erbjöd sig köra oss tillbaka till där vi hör hemma.
Så vi var alltså tvugna att vända i en av djävulens rondeller och eftersom jag inte hade något stöd nere eller sinnet var i balans så trillade jag rakt av och trillade in i bussens glasdörr och slog till huvudet rejält, min ända tanke var that is gonna hurt tomorrow, tro mig det gjorde det!
Men trots det och lite magont har det varit en mysig dag med Mimmi och kusinvitamin Li :) Jag shoppade en fett snygg klänning på REA, sen åt vi på Burger King och fick höra det underbara livet om Li tutti haxbender och henns killproblem.
Sen var det äntligen dax för bio och "I taket lyser stjärnorna" :D:D Den var faktiskt skitrolig och sorglig somfan på samma gång, men dem har ändrat mycket från boken och som det brukar vara så var boken 100 gånger bättre. Men fyfan vad jag älskar Ullis! Min nya favorit ungdomsskådespelare, så jävla snygg och jag älskar att hon har glugg mellan tänderna.
Kanske man skulle skaffa?
Åh, jag är trött lycklig och lite pirrig i magen på något mysigt sätt.
och så är jag sugen på glass. Som alltid.
Btw ska jag till Stockholm på onsdag och på fredag bär det av till LONDON BABY!
Känn hur avundsjukan växer inom dig, mohahah.
Jag är lika ondskefull som vår drama lärare med lockigt hår och plattad lugg.
om inte ondskefullare..?
Nu ska jag gå över till den goda sidan och titta på mina hardjumpande syskon!
Puss och se upp för folk med andedräkt som luktar av varma grönsaker och leverpastej.
