anniesaventyr

En gång i tiden, för en lång lång tid var det här mitt liv, när jag var sexton år, brunhårig och gick i ettan på apelryd.
Fina små armband, nycklar som man ständigt slarvade bort, min tillfälliga blåa mobil som Vicky och jag målade med nagelack en gång i Polen. Och det viktigaste, mina blå skor som är så slitna att mina föräldrar skäms för mig när jag har dem. Fast jag kommer ALDRIG slänga dem.

jag köpte dem en sommardag, då var dem i blått jeanstygg och hade vita rena skosnören.
med tiden blev skosnörena skitiga och jag tog ut dem och har förlagt dem någonstans jag inte vet var..
sen gick det hål i sulorna och på sidorna för jag har små knölar på fötterna så skorna formas efter mina missbildade fötter, en dag i skolan när jag inte hittade något vettigt att göra tog jag fram en penna och började ritta regnbågar och skriva texter på mina skor. och nu. nu ligger dem dära skorna i en låda, på en just nu stängd skola i båstad.
och dem väntar på att jag ska plocka fram dem. men det gör jag bara vid speciella tillfällen numera, tillexempel när jag såg håkan på siesta hade jag dem på mina skitiga fötter. och när jag känner mig extra lycklig en vacker sommardag, när jag känner mig extra poppig eller rockig i själen.

så tar jag fram dem dära skorna som har förändrats så sedan dendära sommardagen då dem var i blått jeanstygg och hade rena skosnören,
och om du ser mig i dem dära blåa skorna som numera nästan är gråa så får du gärna tänka 'usch, vilka slitna skor, att hennes föräldrar inte har slängt dem åt henne.. men hon är iallafall en lyckligt rockig poppare'

damn I wish I was a leasbian.
fucking jävla kuk åmål/hello saferide.