neverday

Det är en dag då man vaknar och känner att man inte lever, man känner att man borde gå och lägga sig igen. Hultsfred är inställt, Elin ringde igårkväll och gav mig nyheten - men jag fattar fortfarande ingenting. Jag har gjort upp små högar med festivalkläder, bränt festivalskivor och skrivit upp alla band vi skulle se. The Ark, The Hives, Hoffmaestro, Empire of the sun.. Krunegård..

Jag är speechless, inte på ett bra sätt. Det känns som att jag blivit dumpad, fast inte så att jag vill se på en dålig film och äta glass.. som att jag vill stirra in i en vägg och dricka all världens sprit. Jag har aldrig varit mer besviken.

Men Elin och jag ska åka runt till alla semesteröar runt skärgården i Göteborg istället med ett tält, musik, kläder och massor med alkohol. The next best thing is the next best thing.

Och du stod här.

Jag är rädd för att räkna mina pengar, jag har inte råd med mitt liv.
Idag köpte jag ett par skor och en faktiskt mycket välbehövd tjocktröja, den var brun och vaniljvit och fick mig att vilja leva på 70talet - så jag var bara tvuuungen att ha den. Nu har jag det, men nu har jag inga pengar.

Jag är hemkommen ifrån hålornas håla Dalstorp, där är det tyst hela dagarana också. Liksom på nätterna. Mina föräldrar och deras fyra kompisar firade midsommar där, i ett mysigt hus som brukade vara en skola. Jag firade midsommar hos min följeslagare och krigspartner Elin, vi åkte mycket spårvagn. Fram och tillbaka och tillbaka och fram igen, men spårvagnar har aldrig gjort mig något. Dem får mig att känna mig som att Håkan sitter några platser framför mig, iallafall i <3
På spårvagnen träffade jag och Elin och sen jag, Elin och Linnea Dan eller Jan, either way så borde han hetat Tomas för han var Toooo much. Han tjatade om att han ville pippa en tjej som hette Ullrika, sen sa han att Linnea hade tjockeben och när jag försökte säga emot förstod han inte mig. 1. Vem fan vill ha sex med en tjej som heter Ullrika? 2. Linnea har långa slanka ben och 3. Försök förstå mig!

Iallafall så gick spårvagnen till Slottsparken, där vi träffade några killar i 10 minuter innan de skulle vidare på en fest dit vi inte var bjudna, (Jag fick iallafall en mixed drink på burk innan dem gick så who's the looser? De äldre killarna som gick vidare är i detta scenariot förlorarna.) Vi träffade några andra killar, där fanns t.o.m en DJ som endast spelade house och som såg frågande på mig då jag bad honom spela Gaga eller Kate Perry feat Snoop Dog. hans kompis skrattade och jag gav två killar varsin center och önskade dem en glad midsommar. Det hade dem. Och det hade vi också.

Och om bara nio dagar sitter jag och Elo på ett tåg mot Hultsfred. <3

HAPPY MIDSOMMAR!

HAPPY MIDSOMMAR!

superbad



Shut up and put your money where your mouth is.

Jag luktar solkräm om benen, har min nya solhatt på huvudet och väntar på att Vicky ska komma med bilen.
Vi har en picknikdate i solskenet, och jag inser nu att jag skriver som att idag är en dikt. Well maybe it is,... dam dam dam (som i Hajen som Eva skulle säga.)

Imorgon är det midsommar - då ska jag ta med mig masäck och min freestyle och bege mig mot Sveriges andra största stad, staden där alla heter Glenn, Håkans hemstad och hemstaden till oändliga lockhåriga popkillar med hattar. Att åka tåg i tre timmar för att komma till denna fabulösa stad gör mig inte så mycket, sålänge man har jordgubbar, cocacola, partyskivor och en awesome baguette.
Det bästa med Göteborg är att man inte behöver bestämma vart man ska eller vad man ska göra, cause the City does the work for ya.

I slutet av augusti ska jag och Vicky åka till de äldre versionerna av oss, - IBIZA!
Mimmi och Vera that is, just nu levande på Ibiza - broke but happy eftersom snygga killar bjuder dem på livet.
Jag och Vicky försöker spara alla våra pengar och boka de billigaste biljetterna, Vera och Mimmi försöker allt vad de kan för att stanna på Ibiza - broke and happy som skrivet.

På söndag ska jag och Vicky på en bowlingdate med två Lumpenkillar - ooooh yeah! 
Happy midsommar!


Loveletters long gone.

När jag kollar igenom bilder blir dem på oss ihop färre för varje vecka som går – för varje dag du är borta. Och i en mapp döpt till Family Shit är där allt annat än vad namnet säger, där är minnen om oss – lyckliga tider. Och på ett vingligt tåg tänker jag på dig, och i huvudet går tankar, saker du sagt -, ”vi borde lära känna varandras kompisar för att slippa vara ifrån varandra” – saker som verkar så självklara nu, saker jag glömmer bort när du finns hemma, när du är några meter ifrån mig och spelar pop på min keyboard som jag så bittert älskar. Jag kopplar alla låtar till dig, alla toner och all text verkar vara skriven om dig.

Och det känns dumt att tänka att du kanske glömmer bort mig i ett annat land där nya saker och minnen skapas, när jag  är kvar hemma och tänker på dig konstant. Och hur mycket roligare allt skulle vara om du bara ville komma hem – i hemlighet önskar jag att studenten skulle vara imorgon för att du skulle vara hos mig, att flygen till Ibiza slutade gå så du inte behövde åka tillbaka eller att jag hade pengar att åka med dig.  Och pinsamt som det är gömmer jag mina tårar på tåget – ingen skulle förstå.

-My brother went to Stockholm, and It went crazy. I thought I could make it all by myself.-

‘It suddenly hit me that I miss you so much, and you’re too far away from me. I never told you how much I love you and everybody need a brother like you, so goodnight dear brother goodnight sweet brother and take my hand if you dream about witches, goodnight. Goodnight sweetheart, goodnight.’


The City

Ikväll ska vi ut, med rosa läppar och låga skor ska vi ut.
På en hemmafest till vår bästa kompis kompis, med högstadietöntiga killar och yngre tjejer. Men jag har alltid gillar töntar och yngre tjejer har alltid gillat mig. Mimmi också, what can I say? We're easy to liiiike!

Snart ska vår familj, just nu betsående av 4 stycken <3 äta en trerättersmiddag och dricka vin. vuxenpoäng och kärlekspoäng :)

Bye bye birdie!

El studento

Rösten börjar komma tillbaka och kroppen blir tröttare ju mer jag sover, - studentveckan, studenten och studentfesten är förbi. När man spenderar varje dag i soffan och kollar The Hills skulle folk utifrån se en som arbteslös och halvt patetisk, jag ser det som en dvala. Jag vilar upp mig innan det riktiga livet ska börja.. och det är sjukt att tänka att man kan göra precis vad man vill nu, inga betyg eller lärare och inga stolpskott till människor man tvingas stå ut med för att dem av någon anledning valde samma linje som en.
Linjerna är slut och det ända jag vill göra är dance in the dark.

Det kändes som att jag inte sovit en ända minut när jag vaknade, men jag har aldrig varit lyckligt tröttare. En timme efter smink, skor, smycken och hår halvsprang vi till Sara och Louise - sena som vanligt. Jag kan inte fatta att det var vår champangefrukost och att den är över. Att vi är tillräckligt gamla för att ha vita hattar med våra namn på och dricker champange på morgonen, Mimmi hade rätt. Hon tyckte att det bästa med studenten var då man gick till bussen och mötte upp alla andra studenter som skrek och sjöng, det var galet underbart.
Vi åt brunch, gav en present till våra mentor och blev dissade av textilarna - precis som det ska vara, som det alltid varit. En från varje klass nästan höll tal och alla grät, Olof också. Vi sjöng genom tårar och skrek oss hesa, folk fick bästa elev och- bästa vänpriser, även fast jag hade velat ha ett rockstjärnepris så är jag lyckligast i världen och jag tror jag kan vänta några år.

På kvällen grät folk lite till, jag drack vin med mina bästa vänner och min brownie till syrra och allting var ganska perfekt. Jag undvek att dricka lite i en halvtimme för att inte bli för full - pause for shockreaction!!
Jag var perfekt full, perfekt glad och väldigt kärleksfull. Alla var kära i varandra och jag har aldrig pussat och kramat så mycket människor. Jag fick t.o.m folk att spotta i sina händer, jag i min och sen tog vi i hand på att vi ska träffas igen, det ska vi.

Barndomsvänner, familjekompisar, bästa vänner och vänner, släktingar och mytomaner, alla var där. Min studentfest var den bästa någonsin, mina presenter var galna och Fuck me I'm famous för jag är nu rik som fan och på mitt bord står 9 champangeflaskor - folk känner mig kanske för väl? Mimmi och jag sjöng Det gör ont i
DJsnubbens mickrofon och dansade till schlager hela natten. Morfar höll tal, mamma och pappa höll tal och pappa grät som den Sevenson han är. Vi åt thaimat och drack vin och öl och när festen började ta slut stal Mimmi i panik upp en bag in Box till sitt rum och hällde upp i skålar och burkar som hon hittade på sitt rum, vi tog med oss våra kompisar och gjorde vårt bästa för att hålla fetsen vid liv. Vilket vi gjorde, i några minuter..

Allting känns inte över, inte sålänge Mimmi håller sig hemma. Men nu när hon fått tillbaka sin borttappade väska måste hon åka tillbaka till Ibiza igen, men med alla mina krafter och pengar ska jag och Silly åka dit och försöka stanna tills ambassaden slänger ut oss. Eller så försvinner Mimmis väska magiskt bort och kan inte åka.
It's worth a shot..


Call my name.

För att saker är annorlunda nu - för det mesta till det bättre.
Silly är hemma och idag ska jag på bal - i feel like a rock n' roll princess.

RSS 2.0