The words of a rockstar

I lördags hade mina vänner Becky, Elo och Tellus sin efterlängtade underbara BA-fest.
Där var blandade människor ifrån olika delar av landet, utklädda till olika saker och med olika promillehalt i blodet. Där var bastubadare, en bananfluga, några banditer och bandmedlemmar.
Även Barbie och barracudafisken var där och tillsammans med Penny Lane var dem nog fullast på stället, men även om man vaknar i ett främmande hus, med en glasbit i foten dag iklädd endast en body och något form av nät runt kroppen och saknar både jacka, mobil och väska så är det värt det. Endast för att dansa med högstadiesöta killar, skrika till dina favvolåtar med dina bästa vänner och bli utpressad på vin av två fyllon med pickadoller.
Ibland är ens liv inte mer komplicerat än så.
Och då mår man jävligt bra.

Why can't we be friends?

zoey
Vår klass är hälften av vad den var. Bokstavligt talat och den andra sorten.
Vi är griniga. Dryga. Korkade. Arga. Och trötta, På varandra, och den andra sorten.
Det är höst och inte den bra typen då du sitter inne och dricker te, den typen då det regnar och man tvingas gå i blåst och regn för att komma någonstans där det ändå inte var särskilt roligt.
Karo, det är på tiden att du kommer tillbaka. Är det någon som har paraply så det räcker till oss, är det du.
Funderar på att börja knarka eller bli kär så att det ska hända något.
Men jag har ju en barbiedocka hemma, henne kan man leka med.
She never goes out of fashion either,

En enkelriktad värld

Livet förändras var jag än går..och det kommer kanske inte alltid va vi 2.
Varje gång jag åker hem har något förändrats, kanske är det för att jag har så pass uttråkade föräldrar. Kanske för att det som är hemma inte känns hemma om omgivningen förändras. Det är ledsamt men sant som metallica sjunger, att man missar saker när man inte är hemma. Det skulle varit som i Narnia. Att tiden på andra sidan stod stilla. Men stackars dem på som hamnar på fel sida. Så är det inte. Folk förändras. Vissa går vidare. Nya hus byggs. Dem gamla rivs ner. Kläder blir omoderna. Musik förnyas och jag försöker stå still och inte längta bort. Men det är svårt när tiden går lika långsamt som min mammas blåa bil.
Kom hem igen.


sverige är ju ändå hiiiimla fint



Down the rabbit hole







Augustibarn

Det är konstigt att man kan känna sig så ensam i ett stad där man känner alla.
Där man blir chockad när man ser en människa gåendes på gatan man aldrig sett förut. Jag har sett alla gamla pensionärers dömande blickar, alla lärares besvikna miner då man gäspar på lektionerna. Jag har hört alla rykten och saker som har sagts till mig. Om mig. Jag har sagt för mycket och gjort för många fel saker för att bli bortglömd. Om fem år kommer jag vara ingenting. Bara ett minne. Om ens.
Då kommer någon annan stackars tjej sitta här och fundera på att byta livsstil bara för att tillfredsställa majoriteten av omgivningen.

born too late

Jag vill byta hårfärg. Klädstil. Sångröst. Kroppsform. Umgänge. Stad.
Liv. Jag vill byta liv.

ensamhet tvåsamhet

Det är mer sällan nu, men det  är samma musik.. the same refrain, I miss you.. New York’s still so much colder than I thought. Jag vill hålla kvar I dem sakerna som påminner om dig, om oss. Letar efter bilder, minnen som bara vi har. Som det är svårt att berätta om.. kanske för att dem är bara minnen, kanske för att jag saknar dig. Kanske för att dem inte skulle förstå.


När jag gick på vägen och pratade med dig och du var flera mil bort hittade jag en svart katt, så jag satt  med den och jag satt med dig och pressade örat mot din röst. Och vi pratade och det var varmt ute, och jag kände mig varm. Nu är det kallt, kanske är det så att ens känslor ändras med årstiderna. Kanske är det en ursäkt för att frysa.

Det är fler blåmärken på mina ben nu, mindre minnen om kvällen innan. Jag längtar då jag kan få mitt huvud till ett suddigt moln, för att glömma. Men varje gång jag försöker är du där och håller din hand om min haka. Och jag står kvar och minns tydligare än någonsin.
Alla dem anledningarna till varför vi låg nakna och jag pratade om saker som var för hemliga. Saker som jag vet du aldrig skulle berätta för någon, inte då. Inte någonsin. Kanske insåg du aldrig vad jag sa, kanske lyssnade du inte. Men det fanns en anledning till varför jag pratade. Och det var för att du aldrig gav mig lösningar, bara tystnad. Antagligen av förrvirring, men ingenting har någonsin varit så klart som när du sa dem.


Galaj

Bang bang, still beautiful
Not dirty rich

Ska till bowlingen idag och dricka öl och dansa på en halkig bana.
Har aldrig varit mycket för klot..

I min lilla hjärna är det hysteri

Du är våt och jag,
jag är ung och kåt.

Jag har vi ett tillfälle sagt att jag är typen som inte har pojkvänner, utan får sperma på benet och lever vidare.
Jag börjar tro mer och mer på mig själv. Men har man ingen annan att tro på så why not?
För övrigt älskar jag 'Here in your arms' med HelloGoodbye och tycker Snook är fucking heta
Mr Cool är ett Mästerverk och jag har aldrig varit så på en valborg två.
Herman tycker vi ska supa bort våra liv, förra sommaren var den bästa i hans 18åriga liv och han förstår inte grejen med att skaffa en karriär och skit. Jag är beredd att hålla med.
Men är man rik och känd, a rockstar som dem säger i Holliwood, då kan man införa Valborg 2, dricka dygnet runt utan att bli dömd. Dömd blir man nog, men det blir man alltid. Och folk som dömmer kan gå och dö. Då skulle Sverige vara hälften så stort, hela världen skulle gå under utan sex, skvaller och musik - det är en livsstil som passar en viss gen. Festgenen, den ligger i min släkt. Man ska inte förneka sin släkt.
En del trivs dock med ljuset tänt.

Det dem har, det har dem i Las Palmas.
Narkotika. over and out.

Du har inga barn..

Sugar in the morning, sugar in the evening. Sugar varenda dag, tänk så mycket sugar det finns i USA!

Jag och Lotten sitter och lyssnar och skriver ut låtarna till våra future föreställningar med Hasse och hans crew, låten ovanför är ett exempel på hur töntiga texterna och vi kommer att vara varje helger i fem veckor framöver. Det måste vara ett sign from whoever's up there att jag ska ta det lugnare och därför boka in mig fredag. Lördag. OCH söndag.
Vad han däruppe inte vet är att Båstads ungdomar hellre festar onsdagar, suckaa.
Hur kan jag vara så säker på att Gud är en man då? För om Gud var en tjej skulle inte samhället se ut som det gör idag, tro mig. Manshora till Gud
vissa dagar har jag mycket åsikter.
kissie, du förstår mig.

Långa landet falukorv

-Du vet Sverige?
...
- Jo men det landet som ligger ovanför Danmark!
Danmark vet jag ju.. där har dem pölser och Tivoli. Men Sverige.. vad har dem där?
- Andreas Karlsson..? Han som skrev Waking up in Vegas!
Waking up in Vegas vet jag ju men Sverige... du menar inte Schweiz?
- Nej
I rest my case
Sverige är grått och för litet för mig

I should rule the world

Sara sitter till höger om mig och spelar ett spel med fiskar på datorn, Linn försöker få igång sin dator.. snygg är hon ju iallafall. Och det är ju ett plus.
Så är det en vanlig måndag på Apelryd då man för en gångs skull inte är bakfull.
Jag sitter och lyssnar Mauchusen by Proxy, rättelse. Jag satt och lyssnade men nu kom en rödhårig textilare så nu spelas det någon skum retro musik av en kille som heter Sam.
Så går det om man inte passar sig, dock ser jag very mycket fram el fashionshow!!
Min plan till början på modevisningen är ju att scenen  är kolsvart.. Emil Lind kommer inspringade skrickandes Hallå Litta och sen sätts Fashion med Lady Gaga på.. then again är jag ju ingen textilare så mina ideér anses som galna.
Love Gynning

No wonder the city never sleeps, it's to buisy getting laid..



Godnatt Hölle,
imorgon ska jag upp halv sex och ta det förbannade tåget till staden som alltid sover nuförtiden.
och där ska man spendera dem kommande fem veckorna utan avbrott eller inbrott förhoppningsvis.

I risk på att låta som en tjej med allt för blonderat hår, för mycket smink men som äääälskar sina babes och bitches, kom och hälsa på mig och glöm mig inte

Asta la fucking vista


we're closing up












Klick klick, Flash flash


everybody loves oh

Det var inte så svårt att ändra mig själv utåt.
En undertext på min blogg, ny visningsbild och nytt namn på facebook.
Ny musik och ny look.

Inställningar på datorn är lätt
Min inställning är svår att ändra på..

circle of same old same old

Jag är fast, har fastnat i en rutin. Jag går i skolan, festar onsdagar och fredagar. Åker tåg varje söndag. Äter och sover. Antagligen finns det inte mycket att göra, man måste ju gå i skolan och äta. Och sova. Men jag vill att något ska ändras, att någon försvinner eller att jag träffar någon ny. Samma musik och samma deppiga dagar, samma längtan och samma utsikt utanför mitt fönster. Samma drömmar.

Jag väntar på att något ska förändras, kanske jag. Förtsätt vänta. Lova det, börja inte utan mig. Åk inte till något oväntat, lev inte. Inte än. Bara några månader, sen ses vi i vad borde varit vårt riktiga liv. Jag glömmer just nu för jag vill framåt, dit vi måste komma. Syns man inte, finns man inte. Snart ska vi finnas, snart ska dem få se.

Jag vill det så mycket att jag blir galen, oroar mig att jag ska hamna där dem finns. Dem med barn, hundar och radhus. Män som älskar dem för att dem inte är som vi. Vi ska inte hamna där va? Jag behöver att du säger det, tror på det. Vet. Att det inte kommer vara vi. Vi ska få något större, bli något. Så som vi sa när vi var små, när vi lekte. Fast denna gången är det ingen lek, vi kan inte lägga undan fantasin och fortsätta leva, inte om vi vill ha det livet. Det är på riktigt nu och jag tänker aldrig sluta leta, aldrig tvivla. Det är någon som lyckas, vi är mer än bara någon.

Vem tror på evig kärlek? Vem tror på den nu? Hur kan dem tro på evig kärlek? Hur kan dem tro på den nu? Hurricane..


RSS 2.0