anniesaventyr

När ens mobil surrar varannan minut och man inte blir pirrig i magen av det - då är det helgens hångel som skriver, ett hångel som jag hoppades på bara skulle vara just det. Och för två helger sen om det surrat skulle jag förmodligen springa till mobilen. Det är skillnaden på att gilla någon eller mer önskar att den på andra sidan mobilskärmen skulle get the hint och kanske sluta skicka onödiga sms om att man har ont i armbågen? / Nu har han hittat mig på facebook också, att bli medlem på den hemsidan är att skriva på ett kontrakt med mediajävulen - goodbye to privacy.

Och ändå försöker jag undvika hinten från min tysta mobil. Och ändå vet jag själv hur nervöst det är att skriva ett sms. Och jag hatar att man måste spela spel så fort man gillar någon, tänka på hur man ska skriva eller vara för att den man gillar ska gilla en. Och inte vara för på, eller vara den som skriver - och att de som är det påstås vara idioter, inte modiga och gulliga. Inte ens jag tycker det längre.. Det ända jag vill är att kyssa någon på nyår. Och det är inte mig det är fel på, det är samhället. Det insåg jag nyss, så fuck it. Jag väljer rock n' roll, jag väljer en annan livsstil. Och föhoppningsvis väljer kärlek mig.

Så i helgen kanske jag hånglar for fun, eller så råkar jag gå på samma fest som någon jag vill hångla med.
Since love's a game, I might aswell play it.