I mitt tak lyser också stjärnorna.
Filmkvällen med mamma är över - vi såg Julie & Julia med Meryl Streep, sov fick mig att vilja laga massor med mat och baka kakor i en blommig 50-talsklänning och ett litet spetsförkläde. Sen såg vi Nowhere Boy, som handlar om John Lennons uppväxt & Beatles början, som fick mig att vilja leva på 60taley, kedjeröka och skriva låtar. Men mest av allt vill jag hångla med killen som spelade John Lennon, Aaron Johnsson..
Men bara när han är klädd som Lennon - tjockt brunt hår och svarta glasögon. Precis som alla pop-killar jag vill hångla med på KB varje fredag.
Speaking of, var Ludde och friends tydligen sugna att dra till KB i helgen, och Mimmi och jag är ju stammisar där så... + att vi varit otrogna mot vårt favvo-ställe med Wonk, Slakthuset och Sheakspeare de senaste helgerna. Och quite francly, så saknar jag att känna mig hemma. Trots att det är det ända jag gör på vardagarna.
Imorgon ska vi följa upp Dubai-Stockholm-Skåne-dramat, och försöka få hem Mimmi på något sätt.
Stay tuned..
