anniesaventyr

Jag har funderat på det här med anniesaventyr, namnet på min miniblogg. Många skulle väll säga att mitt liv är inte så värst äventyrligt, jag svingar inte mig i lianer, flyger och räddar oskyldiga männsikor, sätter mig på en buss utan att veta var den är påväg. Varför måste äventyr vara grönt?
Jag är mest vit med färgglada kläder istället och jag gillar mitt liv - just nu - jag har många rutingrejer men småsaker gör att jag faktiskt inte tröttnar - oftast.

Igår var jag t.ex ute med mina vänner Vicky, Henric och Victor. Vi hann knappt komma till busshållsplatsen utan att Victor höll på att bli lite nerslagen av en rasistisk, ful och full kille. Varför vet jag inte riktigt? Kanske straffades han för att han inte var rasistiskt, ful eller särsklit full. Med lite alkohol i blodet blir en del störda i huvudet och denna killen är antagligen likadan nykter. Man kan ju glädja sig åt att han sedan trillade i bussen, skämde ut sig totalt genom att sjunga rasistiska visor och antagligen kommer ha one hell of a hang-over idag. Ibland önskar jag att jag var lärare för jag vill prata med hans föräldrar, vilken jävla uppväxt.

Efter det var det iallfall kul, efter det att jag och Victor väntat trekvart på att komma in för att jag var "för full", då skulle dem sett killen på bussen kände jag? Men väl inne hade vi skitkul, en sån kväll då man inte riktigt vet vad man gjorde eller vem man var med.. men fyfan vad kul! Jag insåg också att jag och Victor skulle utgöra en sånt där snyggt rockpar när vi satt där på trappan och rökte i väntan på KB, high five.






In the words of Karo punkt för nu 
Mimmi kom hem, mamma och pappa hoppas Italy är fett
Båstad vad händer idag?